I stadsdelen Mälarporten ska bostäder, service, företag och parker växa fram under de kommande åren. Området är på 100 hektar och omfattar stadsdelarna Kungsängen och Ängsgärdet samt delar av Östra hamnen och Lillåudden.
– Ja det här är en central pusselbit i stadsplaneringen, och något som Västerås-borna har väntat på länge, säger projektchef Sanna Edling. Samtidigt är det en komplicerad pusselbit att få på plats.
Men Sanna Edling menar att det har varit värt att vänta på, för under tiden har man kunnat fokusera på Mälarstaden Västerås där man de senaste tjugo åren radikalt omvandlat områdena längs vattnet, från industrier till attraktiva bostäder.
Dags alltså att förverkliga nästa stora projekt – Mälarporten, en resa som sträcker sig långt in i framtiden. Allt ska hänga ihop och passa in i den nya stadsdelen. Det handlar om bostäder, kollektivtrafik, biltrafik, cykel- och gångstråk, bostäder, affärer, samhällsservice – ett flöde som även ska samverka med den övriga stadskärnan.
Parallellt med Mälarporten ska intillliggande Kopparlunden utvecklas med nya bostäder, butiker och kontor. Kopparlunden har en kulturhistorisk industrimiljö som delvis ska bevaras.
– Även Mälarporten har många kulturvärden som vi utvecklar, säger Sanna Edling. Just nu pågår flytt av flera industriverksamheter.
Du talar om att få ihop pusselbitarna?
– Ja hela uppdraget från politiskt håll handlar om att knyta ihop Västerås med hjälp av Mälarporten. Det är den delen som saknas för att staden ska bli en helhet. Många som kommer hit höjer på ögonbrynen och undrar ”ska det vara så här mitt i stan?” Och den frågan är befogad, menar Sanna Edling. Det är ju ett industriområde mitt i staden och det första man möts av när man stiger av tåget. Ett skyltläge mellan stadskärnan och Mälaren.
Är det här uppdraget drömmen för en stadsutvecklare?
– Ja det kan man nog säga, men den drömmen innehåller också väldigt stora utmaningar. Hade vi inte haft dem så hade Mälarporten varit utvecklad för länge sedan.
En av tre större utmaningar som Sanna Edling nämner är en gigantisk silo för spannmål med en skyddszon runt om på två hundra meter.
En annan utmaning är stadens avloppsreningsverk. Om silon är synlig och välkänd för alla så är reningsverket ganska anonymt, och även här finns en skyddszon – för bakterier och lukt. Den tredje utmaningen är stadens bussdepå som finns i området och tar upp en stor yta.
Förutom pågående industriverksamhet finns numera en hel del tomma industritomter som staden förvärvat och där verksamheterna flyttat.
När det gäller reningsverket har en utredning kommit fram till två spår, antingen måste man hitta en helt ny lokalisering, eller däcka över reningsverket med exempelvis en park. När det gäller silon pågår sedan länge förhandlingar om flytt.
Mälarporten ska tillsammans med Kopparlunden ge plats för cirka 10 000 bostäder och tusentals arbetsplatser.
Vilka tidsperspektiv talar vi om?
– Den här stora stadsutvecklingen kommer säkert att pågå trettio år framåt, säger Sanna Edling. Vi har en målbild som beskriver vart vi är på väg. Det handlar om det hållbara stadsbyggandet – allt ifrån social hållbarhet till kommunikationer och boende. Till den sociala hållbarheten räknas exempelvis att bygga bostäder som passar olika plånböcker – platser som är till för alla.
Ett antal informationsmöten och aktiviteter kring projekt Mälarporten har hållits, flera av dem har riktat sig till barn och unga.
– Det är kanske inte de som hörs mest i sådana här sammanhang, men det är ju faktiskt de som så småningom kommer att bo och verka i den nya stadsdelen. Hur ser de på sitt framtida boende? Vad är viktigt för dem?
År 2050 beräknas invånarna i Västerås ha ökat från nuvarande cirka 155 000 till 230 000.
Den 20 år gamla stationsbyggnaden och bussterminalen kommer att rivas för att så småningom svara upp mot dagens och framtidens resebehov. I detaljplanen för Resecentrum finns även flera hundra bostäder inplanerade.
– Den nuvarande stationen har stora kapacitetsproblem och behöver byggas om för att kunna hantera mycket större trafikflöden, rese-närer, besökare och öppna upp för tillgänglighet på båda sidor av järnvägen, säger projektchef Sanna Edling. Resecentrum ska fungera som en knutpunkt mellan city och de nya stadsdelarna vid bland annat Mälaren, och dessutom visa upp en välkomnande framsida åt alla håll.
Resecentrum byggs i två etapper där det gäller att förhålla sig till nuläget men ändå ha flexibilitet inför framtiden.
– Västerås Resecentrum ska blicka fram mot 2040 och även vara utvecklingsbart för att klara behoven 75–100 år framåt i tiden, säger Sanna Edling.