Kopparlunden var ett nav under industrialiseringen av Västerås. Här arbetade många av de som gjorde Västerås till en industristad. På 1990-talet började området öppnas upp för andra företag än de forna industrierna. I dag finns här ungefär 200 företag, gymnasieskolor, gym, läkarmottagning, restauranger och bageri. Även Culturen med kultur- och föreningsverksamhet finns i området.
Stora delar av Kopparlunden består dock av hårdgjorda ytor. En del används som markparkeringar och andra har ingen specifik användning. Det gör att delar av området i dag kan upplevas som öde.
Nu planeras för att stadsdelen ska få mer liv med bland annat nya bostäder, kontor, parker, torg och restauranger. Men det gäller att gå varsamt fram och ta tillvara det unika industrimiljöarvet.
Kopparlundens yta är ungefär 26 hektar och ramas in av E18 i norr, järnvägen i öster, Kopparbergsvägen/Östra Ringvägen i väster och Pilgatan i söder.
Kopparlundens fastigheter ägs av ett antal fastighetsbolag som gemensamt gör investeringar i området. Västerås stad ansvarar för det som ska byggas på allmän platsmark, där Katarina Berg är projektledare.
– Till allmän platsmark räknas gator, torg och parker. Ett planprogram för hela området var klart 2016, vilket gav en vägledning för hur fastighetsägare och Västerås stad skulle satsa på området, berättar Katarina Berg.
Är tanken att Kopparlunden i första hand ska bli ett nytt bostadsområde?
– Det ska bli en levande och blandad stadsdel med bostäder, restauranger, verksamheter, service och kulturhistoria i samklang. Vi vill skapa en ny stadsdel och nya mötesplatser för alla västeråsare, även de som inte kommer att bo i området. I dag är det många som arbetar i området, men på kvällen är stora delar av området öde. Vi vill skapa en stadsdel som är trygg och trivsam dygnet runt och där människor lever, bor och arbetar. På så vis kan fler ta del av den unika miljö som Kopparlunden har.
Hur långt har ni kommit med projektet?
– Vi jobbar med fyra detaljplaner, först ut är detaljplan Norr, Mitt och Syd. Öst kommer att utvecklas i ett senare skede. Planerna går fram för antagande efter sommaren. En möjlig byggstart skulle då kunna bli i början av 2022.
När det gäller kulturmiljön, kommer ni att riva något för att få plats med nya byggnader?
– Själva kärnan av Kopparlunden ska i princip bevaras som den ser ut i dag. Byggnader med kulturhistoriskt värde kommer att bevaras i hela området, men en del andra byggnader kommer att rivas. Det har tagits fram utredningar om kulturmiljön och gestaltningsprogram för Kopparlunden. De beskriver bland annat vilka byggnader som är kulturhistoriskt viktiga och hur den kulturhistoriska miljön ska samspela med de nya miljöerna.
Hur ska nya byggnader i Kopparlunden se ut?
– Ny bebyggelse ska utformas med hög kvalitet, omsorg och varsamhet i gestaltning och materialval, på ett sådant sätt som är jämförbart med Kopparlundens kulturhistoriskt värdefulla industribebyggelse. Det kan till exempel handla om att fasader utformas med tegel, säger Katarina Berg.
Det kommer att bli två gång- och cykelbroar, den ena över E18 som kopplar området norrut mot Ringvallen och Emausskolan, och en bro söderut över Pilgatan som kopplar området mot Mälarporten. Det planeras även för en gång- och cykeltunnel under järnvägen för ett gång- och cykelstråk österut mot Ängsgärdet.
Hur planeras den yttre miljön?
– Det blir en del mindre torg, men framför allt två större parker, den ena framför Culturen, där det är parkering i dag. Parkeringar i området kommer vi framförallt ha under mark och i parkeringshus. Det gör att mark frigörs för nya byggnader och allmänna ytor.
Många barnfamiljer kommer förmodligen att flytta in, och då kan jag avslöja att det blir tre förskolor i området.
På vilket sätt är Kopparlunden en hållbar stadsdel?
Eftersom Kopparlunden är ett gammalt industriområde finns det föroreningar i marken som kan vara skadliga för människors hälsa och miljön. När vi utvecklar Kopparlunden ska vi sanera området från föroreningar och på så sätt gör vi en stor insats för ett mer hållbart område.
Det blir en hållbar stadsdel på fler sätt. Vi tar tillvara det som redan är bebyggt, flera byggnader står i dag tomma och riskerar att förfalla om de blir stående orörda. Fastighetsägarna jobbar tillsammans med hållbara mobilitetslösningar för att minska trafiken i området. Planerade gång- och cykelvägar och närheten till kollektivtrafiken kommer också göra det enkelt att ta sig hit på ett hållbart sätt.